Att plugga ekonomi har blivit svårare. Och då pratar vi inte om fler tegelstenstjocka böcker eller tuffare tentor. Nej, förutom att välja utbildningsort måste studenterna numera också ta ställning till hur många år de ska plugga: tre, fyra eller fem år. Vid sidan av de klassiska kandidat-, magister- och masterexamina i ekonomi har studenterna de senaste åren dessutom kunnat söka sig till det fyraåriga civilekonomprogrammet som resulterar i en yrkesexamen.
Men när nu de första studenterna tar examen från programmet, så väljer flera av de största lärosätena att lägga ner utbildningen. Orsaken sägs vara att en master är mer internationellt gångbar och uppfyller de krav som den så kallade Bolognastrukturen ställer. Bolognastrukturen syftar till att underlätta rörligheten för studenter och forskare i Europa. Något som av vissa lärosäten tolkats som att Sverige bör överge systemet med fyraåriga ekonomiutbildningar och i stället satsa på femåriga (tre års kandidatutbildning följt av två års masterutbildning). Senast i raden att ta bort programmet är Stockholms universitet.

– Civilekonomprogrammet är ett mellanting mellan grundnivå och avancerad nivå. Våra studenter upplever att man inte känner igen programmet utanför Sveriges gränser. De får höra att de måste ta en kandidatexamen och sedan komma tillbaka om de vill läsa en master i Europa, säger Thomas Bay, biträdande prefekt och utbildningschef för företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Framöver kommer institutionen enbart att erbjuda kandidatexamen med möjlighet att läsa en tvåårig master som påbyggnad.
– Vi tror inte på renodlade företagsekonomiska program, utan vill i stället erbjuda studenterna en möjlighet till kunskapsmässig mångfald genom att samarbeta med andra institutioner på universitetet. Det är viktigt att kunna ge studenter en nyanserad förståelse av företagsekonomins roll i samhälle och kultur, säger Thomas Bay.

Stockholms universitet sällar sig därmed till Handelshögskolan i Stockholm och Göteborg samt Uppsala universitet.
– Programmet kom just när vi i Uppsala hade gått ut med att vi vill ha tonvikten på tvååriga masters. Av resursskäl kan vi inte heller ge för många alternativ. Det blir för små grupper vilket påverkar kvaliteten i slutänden. Civilekonomprogrammet hade däremot kunnat vara intressant om det hade varit förknippat med mera resurser, säger Leena Avotie, prefekt på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
Hon ser ingen anledning att tänka om.
– Vi har bra tillströmning till de tvååriga master­programmen. Både studenter och lärare verkar positiva till den modell vi valt, säger Leena Avotie.
Handelshögskolan i Göteborg ger visserligen civilekonomprogrammet men tar inte in några nya studenter från och med hösten 2011.
– Vi har fattat ett strategiskt beslut om att enbart satsa på tre- och femåriga utbildningar. Personligen tycker jag att det är synd att inte längre erbjuda programmet. Det hade åtminstone varit en fördel att utvärdera det ordentligt innan beslutet togs, säger studierektor Staffan Gran.
Ekonomihögskolan i Lund är en av få stora skolor som även fortsättningsvis kommer att ge programmet. Rektor Allan Malm ser i dagsläget inga skäl till att sluta anta studenter dit. Han understryker att den nya examenstiteln är gångbar i Norden samtidigt som studenterna får en internationell examen enligt Bologna: Degree of master of science in business and economics. Men trots detta flaggar han för att det kan bli ändringar i utbildningens upplägg framöver.

Även på Civilekonomerna är uppfattningen att det fyraåriga programmet kvalar in i Bologna­strukturen:
– Den passar in i Bolognastrukturen, och har dessutom en kvalitetsstämpel och en tydlighet. Den ger ett signalvärde gentemot arbetsmarknaden. Vi tycker att det är olyckligt att så många lägger ner den. Det är viktigt att ge ekonomstudenterna möjlighet att välja mellan flera utbildningar, säger Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna.
Henrik Nehler, studierektor för civilekonomprogrammet vid Linköpings universitet, oroas över att flera tunga lärosäten väljer bort civilekonomexamen.
– Det blir förvirrande för studenterna och är på sikt ett hot mot hela examen, säger han.
 – Stockholms universitets beslut att överge utbildningen har fått även oss att fundera på framtiden för den nya yrkesexamen, fortsätter han.
Karlstads universitet har nyligen fått examensrätt för civilekonomprogrammet. Här tvekar man inte om programmet ska finnas kvar. Det handlar snarare om ett måste.
– För vår del kan vi inte välja. Vi har satsat på att ansöka om examensrätten för att spela i samma liga som de stora, och för att studenterna efterfrågar det, säger Berndt Andersson, prefekt vid Karlstads universitet.
Marie Lindgren som arbetar med studentkontakter på Civilekonomerna möts av många frågor om det nya civilekonomprogrammet.
– Studenterna är förvirrade, de funderar över skillnaderna mellan de olika utbildningarna. Många upplever att det är svårt att göra välgrundade val eftersom de saknar information.

De som valt civilekonomprogrammet verkar trots det övervägande nöjda, enligt Marie Lindgren.
– De tycker att det är spännande att vara först med något nytt och känslan är att kvalitetskraven har lyft utbildningen.
Samtidigt riskerar studenterna att lägga alltför stor vikt vid valet av program. Fler år behöver inte alltid vara bättre, enligt Marie Lindgren.
– Man bör tänka på att ett extra år på högskolan innebär både större studielån och ett förlorat år på arbetsmarknaden. Dessutom är sanningen att rekryterarna många gånger är minst lika förvirrade som studenterna om de olika examina.
Hon betonar att det viktigaste är att gå en utbildning av bra kvalitet så att man får valuta för sin investering.
– Det är viktigt med valfrihet. Samhället behöver en variation av ekonomer, både när det gäller utbildningslängd och inriktning.
Hur arbetsmarknaden värderar de olika utbildningarna återstår att se. Är det möjligt att de som går det fyraåriga civilekonomprogrammet skulle bli ett B-lag jämfört med dem som tagit en femårig masterexamen?
– Nej. Jag menar snarare att vi överutbildar oss. Det femte året kan vara gynnsamt om man vill forska vidare. Men ur ett arbetsgivarperspektiv så tror jag att man tjänar på att läsa civilekonomprogrammet, som är nära knutet till näringslivet. Arbetsmarknaden efterfrågar inte femåriga utbildningar i ekonomi, säger Mikaela Almerud på Svenskt Näringsliv.

Möt även David Gill och Emma Weinerhall som är bland de första som gått ut från det nya civilekonomprogrammet: 

http://www.civilekonomen.se/artikel/nojda-forsokskaniner-gar-ut-i-verkli...