På besök i elitskoleland

Dokument
Nummer 2010-09
Få länder är så förknippade med elitskolor som Frankrike. Den som vill bli något inom förvaltning eller ekonomi bör ha gått någon Grande École. En av dessa är handelshögskolan HEC.
Författare: 
Stefan Andersson
Istockphoto (bilden är beskuren)
Fakta 

Fakta om HEC:

❱2 700 studenter.
❱ 300 utbytesstudenter varje år.
❱ 110 fast anställda lärare.
❱ 700 tillfälliga lärare.
❱ 9 språk i undervisningen.
❱ 30 procent av de utexaminerade påbörjar sin karriär i utlandet.
❱ 118 akademiska partner
i 47 länder.
❱ 130 hektar campus.
❱ 46 951 euro är medellönen per år för de utexaminerade som arbetar i Frankrike.

Källa: HEC

École des Hautes Etudes Commerciales (HEC) håller till i Jouy-en-Josas, ett par mil sydväst om Paris. Där förfogar skolan över ett stort inhägnat campus med ett flertal idrottsanläggningar i en vacker park.
Eftersom det är dåliga kommunikationer in till Paris, bor de flesta eleverna på området. Av samma skäl förekommer det ett stort utbud av fritidsaktiviteter. Det finns 80 olika föreningar på campuset.
Skolan har, sedan starten, som motto »Lära att våga«. På hemsidan står det att HEC är en unik utbildningsinstitution, genom sin kapacitet att förena kompetens och levnadskonst.
– Vi önskar att de utexaminerade studenterna blir ledare, som är kapabla att se vilka omvandlingar som är på gång i världen, och som kan föregripa förändringarna med visionärt agerande, säger HEC:s rektor Bernard Ramanantsoa.
– Vi vill också att studenterna visar sin intellektuella nyfikenhet, att de förvärvar smaken för risk och för att vara företagsamma, att de ger prov på intellektuellt mod och att de vågar vara drivande
i de nödvändiga förändringar som vår tid kräver.

Ett färskt exempel på skolans ambition att vidga studenternas perspektiv är samarbetet med det asiatiska museet Guimet i Paris. Det innebär, bland annat, att experter från museet håller föredrag och leder seminarier kring museets samlingar. Syftet med detta är att öppna eleverna för konsten och för traditionerna i den asiatiska världen, allt utifrån ett ledarskapsperspektiv.
– Jag kan inte annat än glädja mig över detta samarbete, säger Bernard Ramanantsoa. Sedan gammalt vet man ju att förståelse för konsten gör det lättare att få grepp om ett samhälles utveckling.
Ramanantsoa säger också:
– Den högre undervisningen har blivit en hårt konkurrensutsatt marknad, där det är nödvändigt för alla »business schools« att profilera sig för att kunna fortsätta existera.
I flera av skolans program dominerar utländska studenter. Totalt finns på skolan studenter från mer än 50 länder.
Den mest exklusiva utbildningen är den som kallas Grande École. Antagningssystemet till denna utbildning är ett av de mest selektiva i Frankrike.
De sökande måste först kvalificera sig för inträde i en förberedelseklass. Enbart de allra bästa eleverna kan räkna med att få en plats.

Efter två år av extremt hårda studier i förberedelseklassen är det dags för de egentliga inträdesproven till HEC. Dessa prov är skriftliga och muntliga.
De skriftliga proven är 12 till antalet. Vart och ett pågår under fyra timmar.
De som klarar de skriftliga proven går vidare till de muntliga proven. Dessa är 8 till antalet och äger rum inför publik.
De muntliga proven utgörs delvis av regelrätta förhör. Men ett syfte är också att bedöma de sökandes ledaregenskaper.
I ett av momenten konfronteras sökande med varandra i ett rollspel, där det handlar om att visa prov på förmåga att förhandla och att fatta beslut.
När hela antagningsproceduren är genomförd har nio av tio sökande blivit utmönstrade.
I förberedelseklasserna finns det plats för 4 000 studenter. Av dessa är det cirka 700 som klarar de skriftliga proven. Men när även de muntliga proven är genomförda återstår bara 380 elever, som därmed vinner inträde till utbildningsprogrammet »Grande École« på HEC.
Några av dem som blir antagna väljer att i stället gå någon annan utbildning, som de också har kvalificerat sig till. Det brukar handla om cirka 20 studenter.
Tvärtemot vad som annars är fallet ersätts inte de personer som faller bort av reserver. För HEC är detta en fråga om att inte ge avkall på kvalitetskravet.
Utöver den här intagningen till första året sker också intagning direkt till andra året. Rekryteringen sker då bland elever som redan har en examen. Cirka 1 100 mycket meriterade studenter brukar söka, men bara 50 blir antagna.
Totalt pågår utbildningen under tre år. Till det kommer en praktiktjänstgöring under minst ett halvår, ofta vid något utländskt företag.
Av dem som utexamineras upptas de allra bästa på »Dean’s honor list«. Denna utmärkelse är förbehållen 2 procent av studenterna, som alltså därmed kan vara försäkrade om ett mycket bra jobb direkt efter studierna.

Skolor för eliten – fransk tradition

Traditionen med elitskolor har mer än 200-åriga anor i Frankrike. De som genomgått dessa skolor håller samman och utgör nästan en egen kast i samhället.
Två av de mest prestigefyllda elitskolorna är École Nationale d’Administration(ENA) och École Normale Supérieure(ENS). De forna eleverna på dessa skolor går under beteckningen »enarques« respektive »normaliens«. Och det är en hedersbeteckning. Den som en gång blivit utexaminerad från någon av dessa skolor må ha blivit vd för något multinationellt storföretag eller chef för någon internationell organisation, han eller hon presenterar sig ändå gärna som »enarque« eller »normalien«.

École Normale Supérieure är den äldsta av de franska elitskolorna. Den instiftades 1795. Syftet var att förse den nybildade republiken med välkvalificerade vetenskapsmän.
Begåvade barn till rika föräldrar skickades till Paris för att genomgå de förberedande studier som kunde leda till inträde i ENS.
Sedan dess har mycket ändrats. Från början var det meningen att utbildningen på ENS skulle leda till en karriär som lärare på universitet. I dag är det många som i stället väljer att gå till näringslivet.
Samtidigt har rekryteringen breddats. I dag kommer de sökande från alla samhällsklasser och det är lika många flickor som pojkar.
Dessa sökande genomgår först två år av vrålplugg
i speciella förberedelseklasser. Därefter utsätts de för skriftliga och muntliga prov, som kan leda till inträde
i ENS. Bara 4 till 5 procent av de sökande blir antagna.

École Nationale d’Admini-stration är en skola med den uttalade målsättningen att utbilda personer som ska bli höga tjänstemän i staten.
Varje år antas 100 elever efter ett extremt tufft urval. När dessa elever sedan utexamineras blir de rangordnade.
De allra främsta får höga tjänster i prestigefulla institutioner som konstitutionella rådet eller revisionsrätten. De sämre klassade får nöja sig med jobb av typen chef i underprefektur eller skatteförvaltning.

Många hamnar också i politiken. Samtliga elitskolor har en solid ställning i det franska samhället. Inget hotar dem som institutioner. Men kritik saknas inte.
Bland annat påpekar kritikerna att det förekommer mycket lite av forskning på dessa skolor och att det inte finns någon anledning att Frankrike ska ha höga utbildningsanstalter vid sidan av universiteten.
Vidare kritiseras den sociala snedfördelningen bland dem som blir antagna.
På flera av elitskolorna har man tagit åt sig av denna kritik och insett att man ytterligare måste bredda rekryteringen.

Text: Stefan Andersson

Källor: artikeln bygger, utöver egen research, bland annat på *»Tireurs d'élites« av Jean-Paul Brighelli(Plon, 2010), »Les Normaliens« av François Dufay och Pierre-Bertrand Dufort(JCLattès, 1993).

Betygsätt
No votes yet