Det är tufft och riskfyllt att vara revisor. Omvärlden har förväntningar som inte alltid är möjliga att infria. Arbetsdagarna är långa, uppdragen många och från flera håll höjs röster om att revisorn borde vara mer öppen mot omvärlden, vilket inte alltid är möjligt på grund av tystnadsplikten. Hur är det möjligt att få ihop alla bitar till ett så stort pussel, utan att trilla i sär på vägen?
Det senaste decenniet har yrket hamnat än mer i blickfånget. I början av 2000-talet uppdagades det att Enron rapporterat stora vinster, fast koncernen i själva verket gick med förlust. Skandalen var ett faktum. De grova felaktigheterna i koncernredovisningen fick inte bara företaget på fall. Andersen, som granskat redovisningen i koncernen, fick avveckla sin verksamhet i USA. Inom ett par veckor hade hela byrån – med mer än 100 000 medarbetare – brutit samman. Revisorns ansvar blev förstasidesstoff världen över.
2010 fick vi ett uppmärksammat exempel på hemmaplan. HQ Bank-kraschen, där inte bara ledning och styrelse utan även ansvarig revisor fick stark kritik av bland annat FI. Revisorn anmäldes till Revisorsnämnden och med en stark efterföljande debatt i tidningar, sociala medier och bloggar. Revisorn publicerades med namn, långt före nämnden fattat beslut.  I oktober i år friades han, men fick en erinran för bristfällig dokumentation.
I november lägger EU-kommissionären Michel Barnier fram ett förslag om nya regler för revision. Ett förslag, som om det går igenom, kommer att få stora konsekvenser för hela branschen.
Samtidigt har förväntningarna på vad revisorn ska åstadkomma och servera ökat från andra håll. Investerare, banker, skattemyndigheter, alla vill de få ut mer av rapporteringen. I många fall handlar det enligt branschföreträdare inom revision om orealistiska förväntningar, grundade på en okunskap om vad det är revisorn faktiskt får – och inte får – göra och säga. 
Dan Brännström, generalsekreterare i revisorernas branschorganisation Far, medger att det finns en växande kritik mot rapporteringen i revisionsberättelsen. Den uppfattas som knapphändig, där revisorn av- eller tillstyrker och det finns sällan en gråskala däremellan.
– Öppenheten i samhället i dag gör att det finns förväntningar på att revisorn ska stå i det offentliga rummet och säga mer. Det skapar en inneboende konflikt, då det inte är möjligt på grund av den nuvarande tystnadsplikten, förklarar han.
Det här har lett till förslag från både den globala revisorsorganisationen IFAC och den amerikanska tillsynsmyndigheten PCAOB om ökad öppenhet i revisionsberättelsen.
– I en värld där transparens är det starkaste ledordet kan inte den som har mest insyn i ett bolag säga: jag kan inte säga något, säger Dan Brännström.
Med ansvar för många företag, som ofta opererar på en internationell marknad, räcker det inte med att ha koll på siffrorna. I dag är det ännu viktigare att en revisor besitter en stor kommunikativ förmåga, ett bra ledarskap och är engagerad. Det gäller att hänga med i vad som händer i kundens verksamhet och bransch. Man ska vara uppmärksam, göra en ordentlig riskbedömning och hålla en röd tråd i revisionsarbetet. I företag med internationell verksamhet bör revisorn dessutom besöka filialer och dotterbolag i andra länder för att få en helhetsbild.
– Det är betydligt större utmaningar i rollen nu än tidigare. En del uppfattar det som en press, andra som stimulerande. Jag anser att revisorn fått en starkare roll sedan Enron och även avskaffandet av revisionsplikten har höjt revisorns status i den meningen att tjänsterna nu är efterfrågestyrda, säger Peter Bodin, vd Grant Thornton.
Det är inte ovanligt att en del ansvariga revisorer rattar ett hundratal projekt per år eller mer för små och medelstora bolag. För att klara av uppgiften för riktigt stora bolag har revisorn ett team med uppemot hundra medarbetare, ofta både i Sverige och utomlands.
Det är här ledarskapsförmågan sätts på prov. Arbetet kräver en förmåga att se helheten och hantera alla delar, samt få en överblick över och göra en korrekt analys av den dokumentation som de andra i teamet samlar in.
– Utmaningen är att det ibland blir mycket dokumentation som ska kokas ner och analyseras, säger Svante Forsberg, revisor och styrelseordförande i Deloitte.

EU kan påverka
Det EU-förslag som presenteras i november har i första hand inverkan på branschen som helhet, men kan även påverka den enskilde revisorns arbetssituation. Om kraven på rotation av revisionsbyrå efter nio år, gemensam revision och förbud att kombinera revisions- och rådgivningstjänster till större företag, går igenom så kan det få flera konsekvenser. I stort handlar det om en ökad rörlighet mellan uppdragen i branschen och möjligheter för de mindre revisionsbyråerna att ta mark. Det positiva är enligt Dan Brännström att revisorn får en utvidgad roll och blir mer öppen i sin rapportering till marknaden. På minussidan står att förslaget kan leda till att man med gemensam revision inte uppfattar ett lika tydligt ansvar och engagemang.
– Att vara revisor i ett bolag är stort och viktigt och man tar det på största allvar. Tänk dig att du blir tillsatt som vd och sedan får veta att det är en person till i samma roll. Känslan av att vara bolagets revisor kan gå förlorad om du bara blir bara en av två leverantörer av revisionstjänster till ett företag, säger Dan Brännström.
Att några få skandaler blir uppblåsta i medierna skapar frustration hos revisorer Civilekonomen talat med. Risken att bli (oskyldigt) anklagad och uthängd i medierna innan domen fallit är ständigt överhängande, under hela yrkeskarriären.
– Det har varit många strålkastare på branschen och kommer så vara även framåt. Det visar att vi är betydelsefulla, vilket är positivt. Men media och journalister måste bli bättre på att förstå sambandet och gå på rätt person, i många fall hängs revisorn ut före företagsledningen. Det är synd att fallen får så stora proportioner. Sverige ligger väldigt väl framme både vad gäller redovisning och revision, säger Helena Herlogsson, vice vd för Ernst & Young och vice ordförande i Far.
Att bli granskad och ifrågasatt är något man måste tåla, anser Peter Bodin. Det som är bekymmersamt är dock att skandalerna sätter tonen för samtalet om revisorernas arbete.
Oron för att hamna i medialt blåsväder kan påverka kåren att bli mer försiktig, tror han. Men det kan också leda till en förbättring: att revisorerna blir bättre på att uttrycka vad de gör.
Framtidens revisor kan därmed lägga till ytterligare en uppgift på agendan: att arbeta ännu bredare och att förklara resultatet utifrån sitt sammanhang. Enligt Dan Brännström kvarstår kravet på att siffrorna ska vara rätt, men att de inte blir lika viktiga i morgondagens bokslut.
– Det kommer att bli viktigare att beskriva företagets resa i termer av hur verksamheten utvecklas, hur företaget bidrar till ett hållbart samhälle, vilka risker som finns i verksamheten, men också självklart hur det har uppnått sina finansiella resultat, säger han.
Mäktar revisorn med ytterligare tryck på hur han eller hon ska vara och klara av?
– Uppdraget är utmanande, men inte omöjligt. Det är ett utvecklande jobb, där vi har en viktig roll i marknadsekonomin, säger Helena Herlogsson.