En ekonomstudent vid högskola eller universitet kostar staten mindre än 40 000 kronor per läsår. Hur ser du på skillnaden upp till en tekniker som ligger på mot­­svarande 80 000 kronor och en medicinare  på 100 000?
– Behoven ser olika ut, men för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap, där ekonomi ingår, är de senaste tjugo årens urholkade resurser särskilt kännbart. Den lärarledda tiden har minskat.
– Regeringen har vid flera tillfällen höjt ersättningsbeloppen för dessa utbildningsområden och har aviserat ytterligare höjningar i år och 2013. I den senaste budgetpropositionen föreslogs en permanent höjning av grundutbildningsanslaget på ytterligare 400 miljoner kronor 2013 för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Från 2013 blir ersättningen per helårsstudent inom dessa områden 30 procent högre än 2011.

Klarar svenska ekonomstudenter att mäta sig med sina studentkollegor i Norge, Danmark och Finland, vars bidrag från staten  är avsevärt högre?
– Vi ska ha högskoleutbildning med god kvalitet. Regeringen har gjort stora satsningar bland annat på ekonomutbildningarna. Men kvalitet handlar om mer än kronor och ören. Det handlar bland annat om duktiga lärare, som själva disputerat. Därför är regeringens historiskt stora satsning på forskning i den senaste forskningspropositionen också av stor vikt för kvaliteten.  

Många av dagens ekonomstudenter är morgondagens ledare. Hur ska de kunna hantera den komplexa värld med en utbildning som består av 7-8 lärarledda timmar i veckan?
– Högskoleutbildning är och ska vara något annat än grund- och gymnasieskola. Man ska ta större eget ansvar och mycket handlar om självstudier, men givetvis är god tillgång till lärare nödvändigt, bland annat för att få återkoppling.

Hör ekonomutbildningen till en av de underfinansierade utbildningar  som dagens resurstilldelningssystem leder till enligt Riksrevisionens nyligen släppta rapport?
– Ekonomutbildningen och humaniora och samhällsvetenskap över huvud taget har drabbats av den tidigare utbildningspolitiken. Regeringen har höjt ersättningsbeloppen för ekonomutbildningarna just för att vi menar att de har släpat efter. Nu prioriterar vi kvalitet, vilket kommer ekonomutbildningarna till del.

Vad anser du bör göras för att höja standarden på landets ekonomutbildningar?
– Det handlar både om resurser och om hur resurserna används. Exempelvis är det inte bara mer lärarledd tid som är viktigt, utan vilken kompetens personen som står i föreläsningssalen har.
– En annan viktig aspekt är att vi gör om gymnasieskolan, vilket betyder att studenterna ska komma bättre förberedda till högskolan. Att vi har infört meritpoäng i antagningssystemet betyder att fler gymnasieelever väljer att läsa matematik, och det är bra för ekonomutbildningarna.