Längtan efter personlig utveckling eller ett nytt professionellt spår, krav från arbetsgivaren eller kanske tvärtom en belöning? Lika mycket som motiven för att vidareutbilda sig kan variera, så kan även skolornas kvalitet och metoder skifta. Den som försöker hitta rätt i djungeln av vidareutbildningar kan välja att förlita sig på kvalitetsstämplar som ackrediteringar och rankningar. Det finns flera organisationer som ackrediterar utbildningsprogram i ekonomi, som AMBA, EQUIS och AASCB International. MBA-program rankas dessutom i många olika internationella undersökningar, som är svåra att navigera i.
– Stirra dig inte blind på rankningarna. Det gäller att ha klart för sig hur de är gjorda och vem som står bakom. Det är också viktigt att ha realistiska förväntningar på vilken skola du har möjlighet att komma in på. Det är oftast en lång och svår antagningsprocess, säger Nina Forssblad, projektledare och utbildningsexpert på Civilekonomerna.
En skola som saknar ackreditering, som är frivillig, behöver inte heller vara dålig.
– Ta i så fall reda på varför skolan valt bort ackrediteringen. Sätt dig in i vad som gäller.
Linda Wedlin, docent vid Uppsala universitet, har skrivit en doktorsavhandling om ackrediteringar och rankninglistor.
– Det vanligaste missförståndet med rankninglistor är att tro att de är sanna. Forskning pekar på att de konstruerar en bild av verkligheten. Hur den bilden ser ut beror på vad man stoppar in i modellen, säger hon.
Hon poängterar att flertalet av de internationella rankningarna, exempelvis Financial Times, använder ackreditering som ett kriterium för att få delta i rankningen.
– Ackreditering är en certifieringsmekanism mer än något annat. I mitt tycke – och det finns en del forskning som stöder den åsikten – har ackreditering på sin höjd en lös koppling till kvalitet, säger Linda Wedlin.
Enligt Per Tryding, som tidigare skrivit en doktorsavhandling vid Århus universitet om värdet av MBA-utbildningar, ska man ta rankninglistorna med en rejäl nypa salt.
– Jag tycker inte att de ger särskilt mycket eftersom de bygger på tveksamma kriterier. De är mest en indikator på att skolan har ett hyfsat rykte, säger han.
Ett bra råd kan också vara att kontakta skolorna för att få mer information.
– Tala med oss som driver utbildningarna. Vilka pedagogiska grunder används? Hur tas studenternas egna erfarenheter till vara?, säger Andreas Diedrich som är programledare för Exe-cutive MBA-programmet på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
En varningsflagga kan vara om en skola enbart låter de egna lärarna sköta undervisningen på EMBA-programmet, enligt Per Tryding.
– Det behövs nya impulser utifrån också.
Samtidigt betonar han att de flesta utbildningar är likartade och håller en acceptabel kvalitet.
– Du lär dig en massa om affärer oavsett på vilken skola du går. Fundera därför främst över vilket nätverk du vill skaffa dig.
Enligt Per Tryding är de allra flesta han träffat nöjda med MBA-utbildningen.
– De som uttryckt missnöje har klagat över de resor som ingår på vissa program.
Andra är besvikna över att det förväntade karriärlyftet inte blev av.
– Men oftast är det orättvist att skylla på skolan. Det är upp till individen själv om han eller hon ska lyckas. Skolan är ett verktyg, men ändrar inte den du är.

Ingen skyddad titel
MBA är ingen skyddad titel, vilket gör det ännu svårare för den som försöker navigera i djungeln av skolor och program. Inte undra på att uppfattningar om kvaliteten på examenstitlarna kan gå isär.
Executive Management Institute organiserar föreläsningar i Stockholm men studenterna examineras av, och får sin examen från, Heriot-Watt University i Skottland. Vd Mikael Jensen är starkt kritisk till de svenska universitetens upplägg eftersom MBA inte regleras av den svenska högskoleförordningen.
Enligt honom omfattar en internationell MBA-utbildning enligt anglosaxisk praxis 90 akademiska poäng (1,5 år).
– Det gör vår utbildning medan de svenska utbildningarna endast omfattar 60 poäng (1 år). Poängen är viktiga för utbildningens trovärdighet och status på marknaden.
Han tycker att studenter ska fråga sig vilket värde en svensk MBA-utbildning har.
Karin Wiström, ansvarig för MBA-programmet vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker att hans resonemang haltar. 
– Det är korrekt att MBA inte är en svensk examen som regleras av Högskoleverket. Men eftersom Handelshögskolan i Stockholm är till 80 procent privat har vi ett särskilt avtal med staten som gör att vi kan utfärda en MBA-examen. MBA-examen är inskriven i Handelshögskolans examensförordning.
Uttalandet om att en MBA måste omfatta 90 akademiska poäng stämmer inte heller, enligt Karin Wiström.
– Det finns ettåriga MBA-utbildningar och Executive MBA-utbildning med olika längd på flera välrenommerade skolor och det är ingen som ifrågasätter deras status, säger Karin Wiström.
I Göteborg får studenterna en masterexamen (Master in business administration, one year), som därmed faller under Högskoleverkets granskning. Utbildningen kallas Executive MBA.
– Det är en akademisk utbildning och det är ett upplägg som vi är tydliga med, säger Andreas Diedrich på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Enligt Sofia Almqvist, verksjurist på Högskoleverket, råder en viss oklarhet på området.
– En master inom det svenska utbildningssystemet är 120 högskolepoäng, motsvarande två år. Master’s programme (one-year) är den engelska översättningen av det svenska magisterprogrammet. Det är alltså inget fel att i engelskt tal och i översättningar tala om masterprogram omfattande både ett och två år, säger hon.
En högskola med staten som huvudman får endast bedriva uppdragsutbildning om den knyter an till sådan utbildning som högskolan har examensrätt för. Det verkar rimligt att en Executive MBA-utbildning anses göra detta. Att det formellt är så är däremot inte avgjort.
– Högskoleverket har aldrig prövat om en MBA knyter an till sådan utbildning som högskolan har examensrätt för, säger Sofia Almqvist.
Även när det gäller kortare utbildningar gäller det att granska kurserna så att man inte köper grisen i säcken. Ett bra tips är att prata med andra som gått samma utbildning tidigare.
– Ger inte skolorna referenser är det en varningsflagga, säger Nina Forssblad på Civilekonomerna.
Seriösa utbildare har förstås löpande kvalitetsutveckling.
– Vi har en referensgrupp och regelbunden utvärdering, säger Carin Jonsson, affärsutvecklare på FAR Akademi som bland annat erbjuder en ettårig controllerutbildning på deltid. Utbildningen leder fram till titeln certifierad controller, som är FAR Akademins egen.
Helena Ståhl, som driver chefsutbildningsföretaget Ståhl & Partner, är förvånad över att de som köper utbildningar ställer så låga krav.
– Man frågar inte efter konkreta resultat och hur leverantören kan garantera att de anställda gör som de lärt sig på utbildningen, säger hon.
Att begära in referenser bör vara en självklarhet. Och det är inte alls detsamma som att nöjda deltagare uttalar sig på skolans hemsida.
– Är målet med kursen att få nöjdare medarbetare eller fler säljavslut eller sänkt övertid med bibehållet resultat? Då ska man kunna visa att det blev så.

Värdet på marknaden
En viktig måttstock för kvaliteten är också utbildningens värde på arbetsmarknaden. När det gäller MBA menar några att man inte ska fixera sig vid prestigeskolor som Harvard, Stanford eller Insead. Hundratals MBA-utbildningar runtom i världen håller god kvalitet.
Andra, som Christoffer Lindblad, ansvarig för nordisk chefsrekrytering på Alumni, menar att det är stor skillnad beroende på vilken skola man har examen ifrån.
– Man kan enkelt skilja på ledande internationella MBA-utbildningar som Harvard och andra skolor. Det är två helt olika segment som värderas helt olika. Inte så att det är negativt att ha en MBA från en mindre skola, men det väger inte alls lika tungt.
När det gäller val av skola är Per Trydings råd att se vilken syn som finns på ledarskap.
– Behandlar de ledarskap som vilket ämne som helst eller genomsyrar ledarskapet hela programmet?  Det senare ger i allmänhet lite mer.
Nyttan är samtidigt individuell.
– Jag träffade en chef som alltid varit obekväm i sociala sammanhang och gått runt med svettiga händer på cocktail-partyn. På sitt MBA-program fick han hjälp av en psykolog och blev betydligt mer bekväm. Mitt råd är att hitta program där du har chans att reda ut sådana saker. Rannsaka dig själv: Vad finns det för grejer i mitt ledarskap och hos mig som person som jag vill ändra? Det är en unik chans.