Hemma i läskfabriken
Anna Rindefjell, 35. Läste vid Växjö universitet internationell ekonomi med fransk inriktning och fördjupning marknadsföring. Började sin karriär som management trainee på Strålfors. Med marknadsföring i olika former har hon sedan jobbat på Åhlens, L’Oreal och i dag på Coca-Cola.
Det här är Coca-Cola
• Coca-Cola:s historia börjar med att amerikanska läkaren apotekaren John S. Pemberton för 125 år sedan utvecklade en dryck bestående av sirap och bubbelvatten mot huvudverk och trötthet. Drycken kommersialiserades så småningom till en storsäljande läsk som i dag säljs i över 200 länder. Produktportföljen består av 500 varumärken. Flaggskepp är Coca-Cola, Fanta, Sprite och Diet Coke.
• Organisatoriskt är Coca-Cola ett ganska komplicerat bygge där grundarbolaget Coca-Cola Company äger varumärket och recept till koncentrat. Tillverkningen sker på licens hos ofta fristående tillverkare som exempelvis Coca-Cola Enterprises i Jordbro. Coca-Cola Company omsatte 2010 cirka 35 miljarder dollar. I Sverige hamnade Enterprises omsättning på
2,9 miljarder kronor.
• Värdet på varumärket Coca-Cola är enligt Interbrand cirka 72 miljarder dollar (2011) vilket är högst i världen.
Källa: Coca-Cola, Coca-Cola Enterprises, Global Finance, Euromonitor
Ett stenkast från pendeltåghållplatsen Jordbro söder om Stockholm hittar man Sveriges största läskedryckstillverkare. Det är härifrån hela landet försörjs med bland annat Coca-Cola, Fanta och Sprite. Här sker tillverkning, marknadsföring och distribution fördelat på omkring 600 personer. En av dem är civilekonomen Anna Rindefjell som tar oss på en tur genom kontor, gigantisk lager och tillverkning, som årligen spottar ur sig över 380 miljoner liter dryck. En stor samling löpande band och tappningsmaskiner möter oss i den stora fabrikshallen.
– Ett monster, men ett imponerande sådant, skämtar Anna och är genast inne på Coca-Colas miljömål som fått en allt viktigare roll i företagets CSR-arbete.
Det handlar om minskade koldioxidutsläpp, minskad energiförbrukning, PET-flaskor av växtbaserat material, men också om minskad vattenförbrukning. För vatten går det åt. Både för tillverkningen (en liter Coca-Cola består till 89,5 procent av vatten) och rengöringen. Totalt handlar det om 620 miljoner liter vatten som årligen tas från Mälaren och från lokal källa via egen pipeline. Höga siffror som företaget kämpar för att minska.
Kom från L’Oréal
Höga siffror är annars inget Coca-Cola skäms för. Få bolag kan skryta med så många superlativ. Att man säljer 145 miljarder liter dryck globalt årligen är ett exempel. Att man utnämnts till världens värdefullaste varumärke av Interbrand 12 år i rad är ett annat. I reklamsammanhang är märket en gigant med till synes enorma resurser. Det var också det som fick Anna att för fem år sedan byta jobbet som brand manager på L’Oréal till en marknadstjänst på Coca-Cola.
– Att få jobba med världens starkaste varumärke är givetvis spännande. Olympiska spel, fotbolls-VM – för en marknadsförare är verktygen många här.
Sedan dess har Anna hunnit vara föräldraledig i två omgångar och avancerat till marknadschef med ansvar över sex anställda. Tillsammans ska hon och hennes team se till att bolagets produktportfölj med bland annat läsk, vatten, juice och energidrycker marknadsförs på rätt sätt mot konsument. Och receptet stavas synlighet.
– Syns vi inte riskerar vi vår kännedom. En av anledningarna till att vi är världens högst rankade varumärke är att vi konsekvent aktiverar varumärkena. Året om och dygnet runt. Vi talar om 360-graders kampanjer där vi möter konsumenten i morgon-tv:n, utomhustavlan, kontoret, träningen, i butiken…
Men hur mycket inflytande har man som marknadsförare på Coca-Cola i Sverige på globalt lanserade kampanjer? Mycket och litet blir Annas svar. För även om en stor del av framgången för Coca-Cola bygger på likriktning av reklam och förpackningar så finns det utrymme för lokala kampanjer. Själv var Anna med att driva aktiviteten Städa Strand 2010 där företaget i samarbete med idrottsföreningar fick ungdomar att städa svenska stränder. Sedan har varje land sina egenheter som ställer krav på den lokala marknadsavdelningen. Sverigeunika julmusten som i december seglar upp som en allvarlig Coca-Colas konkurrent är ett exempel. Fanta som i Sverige tillverkas helt av naturliga ingredienser är ett annat.
– För svenska familjer är det viktigt med en naturlig produkt, säger Anna.
Hälsa och läsk
Och därmed är vi inne på den kanske mest känsliga frågan för Coca-Cola-bygget: hälsa och läsk. I kraft av sin storlek har Coca-Cola stått i centrum för läskindustrins kritiker. Övervikt, förstörda tänder - listan på anklagelser över vad läskedrycker ställer till med är lång.
Hur förhåller sig marknadsföraren Anna till detta?
–Vi har en bred portfölj, erbjuder alternativ till sockerhaltiga drycker och står för en aktiv livsstil där vi uppmuntrar till rörlighet, säger Anna, som under rundvandringen passar på att visa personalens generösa träningslokaler där hon och hennes team tränar varje vecka.
Uppe på marknadsavdelningens kontor möter vi en ganska oflashig miljö. Här arbetar ett 30-tal personer med just marknadsföring. En del är civilekonomer, andra har gått den interna vägen. Bortsett från utspridda reklamskyltar är det lite som påminner om att vi är på ett bolag med rötter i USA. Hur mycket påverkas då Coca-Cola i Sverige av Coca-Colas huvudkontor i Atlanta? På pappret inte mycket. Organisatoriskt är verksamheten uppdelad i Coca-Cola Company som äger rätten till varumärkena, tillhandahåller koncentrat till Coca-Cola och iscensätter de stora marknadsföringskampanjerna världen runt. Själva tillverkningen och försäljningen har Coca-Cola Company med säte i Atlanta licensierat ut till lokala dryckesproducenter. Bland dem finns Coca-Cola Enterprises Sverige i Jordbro som i sin tur ingår i Coca-Cola Enterprises med verksamhet i flera europeiska länder. Upplägget går under namnet The Coca-Cola system. Ägarmässigt står Coca-Cola Company oberoende från en stor del av tillverkarna, men håller så klart ett vakande öga över att alla i systemet sköter sig.
– Ibland har vi representanter på besök från olika länder som tittar på hur vi exponerar i butikerna och ger feedback på vad som är bra och vad vi skulle kunna bli bättre på, säger Anna.
Mål för varje anställd
Även om hon beskriver företagskulturen i Jordbro som ”ganska svensk” så sitter det ändå lite av Coca-Cola- kulturen i väggarna:
– Det handlar om engagemang och stolthet att få arbeta i bolaget. Men det handlar också om att vara driven och gilla tempo. Gör du inte det så trivs du nog inte här.
Tävlingsgeist är en annan ingrediens. Inför varje år sätter företaget upp kvantitativa och kvalitativa mål för varje anställd som påverkar bonus. Vid årets slut är det sedan dags för utvärdering. 50 procent av målen handlar om hur du har agerat i vardagen och 50 procent om konkreta affärsmål.
– Dessutom jobbar vi mycket med feedback i vardagen. Vi har en öppen och avslappnad kultur.
En vanlig arbetsvecka handlar för Anna om coachning av medarbetare, beslut kring pågående lanseringar, kampanjer, möten och nya utmaningar som dyker upp på radarn. Och då handlar det inte om hälsa och läsk – det sköts av informationsavdelningen. Marknadsavdelningens utmaning handlar i stället om annat. Ett exempel är detaljhandels egna varumärken som växer sig allt större.
– Självklart är det konkurrenter men samtidigt är Coca-Cola ett premium brand som tillför mycket värde.
Koll håller man även på sockerskatten som blivit verklighet i Frankrike och som förstås påverkar en dryckestillverkare.
Apropå Frankrike så var det franskan som fick Anna att plugga ekonomi. Språket hade hon redan, men saknade ett ämne att kombinera med. Så blev det internationell ekonomi med fransk inriktning. När nu Coca-Cola Enterprises i Sverige införlivats i en europeisk verksamhet ser Anna en möjlighet att komma utomlands.
– Jag skulle absolut fundera på att flytta till Frankrike om rätt möjlighet ges, säger hon med ett brett leende.

