När Eduardo Padilla var budgetrådgivare och skuldsanerare i en kommun i Dalarna provade han att undervisa ­sexåringar i sin metod, konsekvensekonomi. Han kunde komma in i ett klassrum som badade i solljus och ändå börja med att tända alla lampor. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Barnen ropade: ”Varför tänder du lampan fastän det är ljust? Min mamma blir vansinnig om jag gör så hemma. Vilket slöseri!”
– Barnen fick resonera om det jag gjorde. Som vuxen kom jag inte med några moraliska pekpinnar. Sedan hade vi gemensamma samtal som blev spännande och lärorika, säger Eduardo Padilla.
Det var när han arbetade som undervisningsråd på Skolverket som Eduardo upptäckte att elever inte får lära sig ekonomi förrän de är i elvaårsåldern.
– Det är alldeles för sent, då har barnen redan skaffat sig konsumtionsvanor. I dag utspelas ett marknadsföringskrig mot småbarn redan när de sitter i tv-soffan.
Som en motkraft började Eduardo Padilla på 1990-talet att arbeta fram en metod för att hjälpa barn att förstå ekonomiska samband. Han har patent på konsekvensekonomi, som han beskriver som ett nytt ämne i den globala ekonomin, ett ämne med flera infallsvinklar: ekonomiskt tänkande med fokus på hållbarhet, på människan och på ett företagande som gör etiska överväganden och tar hänsyn till klimatfrågan.
Själv är Eduardo Padilla civilekonom och han hade två forskare som bollplank, en doktor i pedagogik och en i sociologi. Resultatet blev ett tvärvetenskapligt högskoleämne för pedagogisk personal från förskola och uppåt. Förutom ekonomi och matematik finns inslag av bland annat psykologi, hjärnforskning, kognitiva metoder och mindfulness.
Han säger att vuxna kan prata även med små barn om hur man kan stå emot impulsköp och reklam, och hur man kan välja kvalitet i stället för kvantitet, och till exempel nöja sig med två, tre dockor eller några få leksaksbilar av trä som håller länge.
– I grunden handlar det om att förklara att vi människor kan välja och att våra beslut får konsekvenser.
Det är viktigt att barnen upplever stunderna som ägnas ekonomi i förskolan som trivsamma.
– Genom att barnen sjunger, målar och skapar medan de lär sig, upplever de ekonomi både som något roligt och angeläget.
2005 ansökte Högskolan Dalarna om att Högskoleverket skulle godkänna kursen ”Konsekvensekonomiskt lärande i förskola och skola ur ett hushållningsperspektiv” i utbildningen av förskollärare.
– Den blev godkänd, men hittills har det saknats finansiering för att kunna marknadsföra den.
Vad händer nu?
– Jag håller på att skriva en lärobok i konsekvensekonomi och hoppas att kursen, som omfattar 15 högskolepoäng, kan bli verklighet senast 2014, då boken ska vara färdig.
Han tänker erbjuda kursen till olika lärosäten och hoppas också att boken ska bli översatt, eftersom han än så länge inte har hittat någon liknande utbildning utomlands.
För att undvika finanskriser i framtiden vill Eduardo Padilla se regleringar av kapitalspekulation som inte producerar någonting. Men konsumenterna har också en roll för att utveckla en sund ekonomi.
Vad kan resultatet bli om barn får lära sig konsekvensekonomi redan när de går i förskolan?
– Med ökade kunskaper i tidig ålder och med ekonomi på schemat även i grundskolan och gymnasiet är jag övertygad om att vi skulle få en helt ny sorts konsumenter. I förlängningen skulle vi slippa få vuxna som beter sig som ekonomiska analfabeter och bidrar till att skapa krissituationer.