Gästkrönikan: Claes Hemberg om ekonomernas dödssynder.
Det finns särskilda dödssynder för ekonomer. För har du insett den särskilda lyskraften från översta raden på tangentbordet, så borde samhället kunna begära så mycket mer. Inte bara din dagliga predikan kring siffrornas inneboende dynamik. Ekonomen måste också leva efter siffrornas logik. Vem tror dem annars framöver.
Och här finns två särskilt beska sanningar, som vi enkelt kan pröva. 1) Lägg inte stora pengar på det som sjunker i värde och 2) Låna inte till det som sjunker i värde. De låter som enkla sanningar, nästan harmlösa, men 10 000-tals ekonomer begår dessa dödssynder. Och det kostar samhället miljarder.
Ja, det vanligaste exemplet på dessa hemskheter är vardagsnära. En sak som strider mot bägge de två första dödssynderna. Bilköp med lånade pengar. Det är märkligt att det räcker med bara lite blank lack och taklucka, så tycks grundläggande ekonomisk skolning blåsa all världens väg. Hur ska vi då med trovärdighet kunna leda andra människor rätt?
Själv vägrar jag köpa ny bil. Bilar är bra. Men det är något ruttet över ett ton plåt, som kostar en genomsnittlig årslön. Och sedan halveras i värde på bara några hundra dagar. Inte konstigt att lågprisländer nu tar över bilindustrin. Nej, ska jag lägga massor av pengar på någonting dyrt, ska det minsann ha uppenbar möjlighet att stiga i värde. Alltså köper jag inte heller ny båt och annat med fallhöjd.
Om jag väl köper en bil gör jag det aldrig i livet för lånade pengar. För ska jag köpa något som faller i värde, får jag minsann först jobba in varje krona och öre. För bil är i mina ögon ren och skär konsumtion. Jag lånar inte heller till julmat, julresa och barnens julklappar.
Lån är lömska. Idén är bra. Hela vår samhällsekonomi drivs fram med lån. Som ett sätt att spekulera i framtiden. Med det kräver att varan jag lånat till stiger i värde, mer än räntan. Allt annat borde få alla ekonomer att rygga.
Däremot kan jag tänka mig att lägga stora pengar och även låna till lägenhet eller hus. Men det måste ha ett bra framtida värde på marknaden. Som den lägenhet vi köpte för 11 tusen per kvadrat och sålde för 32. Ja, ett stort köp kräver en stor marknadskoll. Därför låter jag också bli hus i Italien... För jag har inte koll. Däremot kan jag hyra.
För att hälla extra bensin på denna bilbrasa – vårt vanligaste och värsta felköp. Har du räknat på bilen? Säg att en vanlig bil har nypriset 250000 kronor. Lägg till lån, försäkring, drift, däck, underhåll med mera så kostade de första fem åren närmare 400000 kronor. Plus bensin blir det en halv miljon för fem år. Och ditt värde i plåt är efter dessa snabba år cirka 100 000 kronor. Ett hål på 400 000 kronor. Fortsätter vi så tär bilen 5 000 000 kronor under ett liv. Vi borde varna folk för dessa slavkontrakt.
Tänk på vad bilen kostat västvärlden under 1900-talet? Jo, bilen har också bidragit. Men visst skulle billigare bilar hjälpt några 1 000-tals miljarder. Tänk om dessa pengar i stället lades på att starta nya företag, utbildning och nya uppfinningar. Som stiger i värde.
Att inte ekonomerna varnat? Vad har vi dem då till? Usch, jag möter ofta människor som ovetande låter sig ruineras av sin bil. För de har inte grannar, släkt eller vänner som protesterar. För det är inte fel på oss människor eller våra löner. Utan ekonomens dödssynder är allas våra ekonomiska dödssynder.
Ja, vi jobbar och sliter kanske 3000 timmar varje år för att tjäna pengar. Men hur tar vi hand om dem? Vad sägs om den indiska minibilen Tata Nano – till nypriset 17 000 kronor. Inget för långresor kanske, men då undviker jag ändå ratten.

