Att bli kallad stjärnförvaltare är inte Ragnhild Wiborgs grej. Det är en klisterlapp som hon gärna kan vara utan, konstaterar hon lite bortviftande när vi möter henne på kontoret vid Norrmalmstorg i Stockholm. Nej, publicitet är inget hon törstar efter, men i takt med hennes karriär som fondförvaltare har hon blivit ett välkänt namn i aktievärlden. Först som förvaltare i Odin Fonder där hon snabbt gjorde sig ett namn som så kallad ”cornerdrottning” genom att köpa upp 10 procent i bolag och därmed få ett maktord vid uppköp. Att hitta vinnare bland undervärderade bolag i stället för att jaga börsindex blev ett annat signum.
Redan på Odin gav hon smakprov på sitt paradnummer: att förutse kraftiga upp- eller nedgångar både i stort och smått. Satsningar på rederiaktier i mitten av 2000-talet resulterade i raketuppgångar för hennes fond. Redan 2006 uttalade hon sig pessimistiskt om börsens framtid och varnade för obalanser i bland annat den amerikanska ekonomin. Då hade hon redan hunnit växla över till hedgefonden Pecunia (som bytte namn till Consepio) som sedan dess både haft bra och dåliga år jämfört med börsindex utveckling. 2009 och 2010 stannade fonden på 0,6 respektive 6 procent i plus samtidigt som Stockholmsbörsen ökade med 50 respektive 23 procent. Katastrofåret 2008 då börsen backade med 42 procent presterade Consepio nästan hela 18 procents uppgång. På årets svängiga börs ligger på fonden 2,25 plus samtidigt som index ligger på kraftigt minus. Totalt har fonden sedan starten 2002 ökat med nästan 150 procent.

Pendlar från Oslo
När Civilekonomen träffar henne har hon just kommit från Oslo, där familjen bor och därifrån hon arbetspendlar till Stockholm ett par gånger i veckan. Att hela tiden vara i rörelse och framför allt att ta in information ligger i hennes natur. Morgonen börjar med att skanna av Bloombergs News på nätet och sedan bläddra igenom tidningarna innan det är dags för mejlen. 
Borde du inte du som fondförvaltare med sikte på långsiktig avkastning kunna strunta i det dagsaktuella?
– Just nu är det så otroligt mycket som händer så fort. Man kan vara långsiktig, men du måste ändå veta vad som händer i det korta perspektivet. Vi baserar mycket av vår analys och förvaltning på en makrobild. Det är för många som stirrar sig blinda på analytikers p/e-tal men i och med att det handlar om en investering i framtiden så måste du ju ha en åsikt om hur världsekonomin eller de olika ekonomierna går. Annars får du fel estimat.
Att hitta rätt makrotrend är alltså er grej?
– Redan 2006 såg vi att makrobilden såg skakig ut. Det kunde man utläsa utifrån exploderande krediter i USA, Europa och Baltikum. Vi positionerade oss för det och så gick fonden upp 2008.
Och hur skiljer ni er från andra investerare på börsen?
– Många av investerarna är bara långa, det vill säga köper enbart aktier. Vi köper aktier men hedgar också genom att blanka aktier.  Jag tror att vi går in i en period där vi kommer att lämna mantrat med att börsen alltid går upp bakom oss. Vi kommer att ha en börs som rör sig inom ett band. Då kommer man att vara tvungen att leta efter nya koncept att skaffa avkastning på. Det är det vi jobbar med.
Kan du ge ett exempel på hur ni lägger ert makropussel?
– I vår analys kan vi exempelvis se en svagare konjunktur och att det kommer att efterfrågas mindre olja. Då tittar vi på tankrederierna som transportar oljan. Finns det för mycket båtar? Då kanske det är läge att blanka rederierna.
Och hur hittar ni vinnarna?
– Även om makrobilden försvagas kommer energi alltid att efterfrågas. 35 procent av världens energiefterfrågan består av olja, det är inget som ändras på kort tid. Så då försöker man att hitta tillväxten hos bolag som servar oljeföretagen.
Du besöker många bolag innan ni investerar. Har du med åren utvecklad en känsla för vad en ledning går för? 
– Särskilt om man träffat någon flera gånger – då kan förändringar i kroppsspråk säga en hel del. Även hur ledningen formulerar sig kan vara avslöjande. Även om man säger samma sak till marknaden så kan man säga olika saker på samma sätt. Sedan ska man inte lyssna för mycket på ledningen heller.
Varför inte?
– Man behöver även dubbelkolla med exempelvis kunder och konkurrenter. Sedan är inte företagsledningarna alltid de första som vet att något går snett. Deras lust att titta på makrobilden är inte alltid så stor. Som ledning ska du per definition vara positiv. Det gäller även finansindustrin. 80 procent av alla aktierekommendationer är köp. Marknaden har en inneboende agenda mot en positiv marknadsutveckling.
Kan du koppla bort jobbet privat?
– Nej, i och med att jag förvaltar andra människors pengar så är det viktigt att hänga med hela tiden. Men jag är väldigt nyfiken som person, vilket också är en drivkraft. Man lär sig extremt mycket genom det här yrket.
Hur då?
– Man måste förstå samhället och politik. Nu är det mer politik, det spelar inte så stor roll vilken analys man gör på aktier. Nu gäller det att gissa sig till vad Angela Merkel ska säga i nästa sekund. Man måste förstå hur samhället fungerar, hur makroekonomiska sammanhang påverkar varandra direkt och indirekt och hur det i sin tur påverkar bolag. 
Hur kopplar du av?
– Jag spelar basket, jagar och så gillar jag att hålla på i trädgården och att vara med familjen. Men i praktiken har jag ett 24-seven-jobb.
Din fond förvaltar närmare en halv miljard kronor. Är det frustrerande om fonden inte utvecklas som tänkt?
– Det är klart att det är. Men i och med att vi har den här typen av förvaltning så är vi alltid lite tidiga. Det som är viktigt är att över tiden ha levererat avkastning.
Vad ser ni för megatrender just nu?
– Vi blir äldre och sjukare vilket ökar behoven av hälsobringande produkter. Demografin är också en viktig förklaring till att börsen inte kommer att gå rakt upp framöver. Den stora gruppen 40-talister som går i pension nu var stora nettoköpare av aktier till sina pensioner. Efter dem kommer vi att se ett minskat aktiesparande. 
Det talas mycket om avgifter i fondsammanhang där billiga indexfonder fått uppmärksamhet. Vad är din uppfattning?
– Det är helt fel fokus. Vad hjälper det om du som sparare har en låg avgift och sitter med en minusavkastning. Vi startade 2002 och om du under samma tidsperiod suttit i en indexfond sedan dess då hade du varit på minus, men du hade fortfarande haft 10,5 procent årligt plus hos oss.
Finansmarknaden går mot hårdare reglering. Rätt eller fel?
– När det gäller förbudet av blankning (flera EU-länder förbjöd tidigare i år blankning i bl.a.bankaktier, reds. anm.) så är det en missriktad reglering. Det är inte blankning som gör att bankerna är dåliga. Det är ju faktiskt banken som skött verksamheten dåligt. Det är lite att skjuta budbäraren. Blankning betyder ju att någon sett att något har misskötts och då är det en justeringsfaktor för att få en riktig prissättning på börsen. 
Men vissa regler behövs?
– Ja, kanske man skulle behöva gå tillbaka till att banker inte ska få tillåtelse att få driva investment banking parallellt med den traditionella verksamheten inom in- och utlåning. Dagens upplägg innebär alldeles för stora risker för vanliga privatkunder.
Pengar brukar lyftas fram som drivkraft inom finans? Vad betyder pengar för dig?
- Det är inte så jag ser på det. Jag vill ge en förnuftig avkastning. Pengar är bara ett verktyg i det sammanhanget.
Finansbranschen beskrivs som en grabbig domän. Stämmer bilden?
– Branschen är nog sådan, men jag är helt immun mot det där.
Du beskrivs som tuff. Är det ditt sätt att hantera miljön?
– Man behöver inte vara särskilt tuff. Jag tror att man ska vara fokuserad och tycka att det man gör är kul. Då ska allt det andra inte betyda någonting.
Hur länge blir du kvar på Consepio?
– Så länge det är kul.