Statliga Arbetsgivarverket och fackliga Saco-s där även Civilekonomerna ingår har kommit överens om ett löneavtal som börjar gälla i år. Avtalet har väckt viss uppmärksamhet. Vad gör det så speciellt?
– Det som gör det speciellt är kombinationen tillsvidare- och sifferlöst avtal, vilket är unikt för ett så pass stort branschområde som staten. Dessutom ska löneavtalen framöver bygga på främst lönesamtal och individperspektivet.

Vad innebär tillsvidareavtal konkret?
– Det innebär att avtalet löper på tillsvidare som en vanlig anställning kan man säga. Tidigare avtal har byggt på exempelvis tre år. Med det nya avtalet finns det inget stoppdatum. Det nya upplägget innebär att det är avtalsrörelse hela tiden. När det kommer upp frågor där vi tycker att saker inte fungerar kan vi ta upp det när som helst.

Blir det sporadiska löneförhandlingar i stället?
– Nej, man kommer att ha lönerevisionstillfällen varje år om man inte lokalt har kommit överens om annat. Med det nya avtalet vill vi ge ökade möjligheter till lokal nivå att bestämma hur lönerna sätts. Nu ska det i första hand vara det lönesättande samtalet med chefen och i andra hand den traditionella centrala förhandlingen som styr. Många medlemmar tycker att det är bra att få en motivering i lönesättningen och själva kunna föra fram vad de bidragit med till verksamheten.

Förskjutningen från centrala till mer individbetonade förhandlingar har väckt frågan om inte facken därmed undergräver sin egen roll.
– Nej, men visst blir det ett nytt sätt för facken att arbeta på. Vi kommer även i fortsättningen att vara med och förhandla men på ett annat sätt än tidigare. Den traditionella fackliga rollen har varit att förhandla fram avtal för hela kollektivet. Nu har vi ett ramavtal som vi förhandlar fram för hela kollektivet men som också ger individuella möjligheter för den enskilda. 

Som exempelvis?
– Till exempel när medlemmen vill ha färre semesterdagar och istället ha högre lön eller tvärtom.

Kan det här avtalet bli en föregångare för andra branscher?
– Det är klart att många kommer att titta på hur det fungerar. Därför är det extra viktigt att båda parter gör allt för att få det här avtalet att fungera.

Enligt statistik från förbundet tjänar civilekonomer inom staten 4 000 kronor/mån mindre än kollegor i det privata. Har ni varit dåliga förhandlare?
– Statistik kan alltid diskuteras. Men visst, det är en skillnad och det är svårt att säga vad det beror på. Myndigheterna arbetar efter ramanslag och det påverkar ju självklart budgeten inom staten och därmed lönerna. Inom Saco-S skulle vi vilja att myndigheterna kunde anpassa verksamheten på längre sikt än bara efter anslag. Samtidigt har staten av tradition haft bättre anställningsvillkor än den privata sektorn. Exempel är längre semester, väldigt bra förmåner vad gäller föräldralön och möjlighet till tjänsteledighet för att kunna prova på ett annat jobb. Det har kostat arbetsgivaren.

Är det lika tryggt att vara statligt anställd i dag?
– Det beror lite på vad du menar, det förekommer arbetsbristuppsägningar även inom staten. Det är därför vi är så pass nöjda med det omställningsavtal vi har. Här ingår förlängd uppsägningstid, ersättning upp till 80 procent av lönen under väldigt lång tid. Får du ett nytt jobb som har lägre lön än vad du hade i staten så betalas det ut en mellanskillnad.

Vilken blir den viktigaste frågan framöver som förbundet kommer att driva för ekonomer inom staten?
– Vi kommer framför allt att jobba för att avtalet ska fungera som det är tänkt, inget avtal är bättre än dess tillämpning. Inom Saco-S kommer vi att arbeta extra med bland annat chefsfrågor och konkurrenskraftiga akademikerlöner inom staten.