– Om du inte riktigt vet hur du vill göra, så är det lättaste att starta en enskild firma. Det är bus­enkelt. Du behöver inget kapital, utan ska bara ansöka om en f-skattesedel, säger Lars Jagren, chefsekonom på Företagarna.
En enskild firma kan du driva vid sidan om din anställning, om arbetsgivaren och tiden tillåter. När verksamheten vuxit kan det vara läge att ombilda till aktiebolag av flera skäl.
– När vinsten är högre än löneuttaget och du närmar dig brytpunkten för statlig skatt, eller om du vill anställa, ska du absolut ha aktiebolag, säger Anders Andersson, chefredaktör för tidningen Driva Eget.
I aktiebolaget kan du nämligen jämte lönen ta ut utdelning, som bara beskattas med en kapitalskatt på 20 procent, jämfört med löneskatten på 30 procent. För dem som har svårt att särskilja sin egen och företagets ekonomi är aktiebolaget också att föredra. Går det illa blir man nämligen betalningsansvarig för allt i den enskilda firman. I ett aktiebolag kan man också ha personligt ansvar för exempelvis skatteskulder i bolaget, men bolaget är en egen juridisk person där det privata ansvaret inte blir lika stort.

Ett aktiebolag innebär dock mer administration och kostnader. Till att börja med måste du ha 50 000 kronor att sätta in i aktiekapital. I större aktiebolag med en nettoomsättning över 3 miljoner och med fler än tre anställda ska du även ha en revisor. För enskild firma och mindre aktiebolag behövs detta inte, men det kan finnas en poäng med att låta en auktoriserad redovisningskonsult hjälpa till med att kvalitetssäkra bokföringen.
– Ett granskande öga kan vara bra. Om du inte har revisor måste du uppge det på deklarationen. Då får du nog vara beredd på att bli kollad lite extra noga, säger Anders Andersson.
Men, poängterar han. Bolagsformen är trots allt inte det viktigaste när du startar upp en egen verksamhet.
– Fokusera mer på idé och lönsamhet än vilken bolagsform du ska välja. Att vara långsiktigt lönsam och tankar kring hur man gör för att få rätt kunder är viktigare, säger han.