Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Trendskifte: Nu är flest ekonomer kvinnor

Under snart 20 år har fler kvinnor än män examinerats från lärosätena. Nu har verkligheten hunnit i kapp och antalet kvinnor som tagit en examen inom ekonomi har passerat antalet män. Frågan är vad trendskiftet innebär för ekonomyrket.

Strax innan millennieskiftet passerade antalet kvinnliga studenter inom ekonomiska ämnen antalet manliga studenter. Nu börjar det avspeglas också i arbetslivet. Enligt ny statistik från SCB så är antalet folkbokförda ekonomer, alltså personer med minst en kandidatexamen i ett ekonomiskt ämne från 1977 och framåt, nu i kvinnlig majoritet. Av de totalt 119 387 personer som omfattas av SCB:s kriterier är 50,3 procent kvinnor.

– Det avspeglas generellt i samhället att fler kvinnor än män väljer att läsa en högskoleutbildning. Ekonomyrket är inte kvinnodominerat* ännu, men det finns nu fler folkbokförda kvinnor än män som är utbildade ekonomer, säger Fanny Hemmingsson, utredare på Civilekonomerna.

Fanny Hemmingsson. Foto: Andreas Dybeck.

Orsakerna till att antalet högutbildade kvinnor i arbetslivet snart passerar männen är flera. Ett stort generationsskifte med påföljande pensionsavgångar, men även alltså att antalet kvinnliga studenter som skaffat en högre utbildning de senaste två decennierna varit fler än de manliga.

Läs också: Högskoleutbildning lönar sig för civilekonomer

Ny statistik från Civilekonomerna bekräftar att trenden kommer att hålla i sig. Av de studenteter som var programnybörjare på ekonomutbildningar på högskolor och universitet läsåret 2015/2016 var 50,6 procent kvinnor. Bland de ekonomstudenter som var registrerade totalt på högre lärosäten samma läsår uppgick andelen kvinnliga studenter till 51,6 procent och av de som examinerades det året var totalt 55,2 procent kvinnor.

– Ekonomutbildningen är en bred utbildning som ger jobb inom många olika kategorier av arbete. Men både kvinnor och män är attraherade av ekonomutbildningen, det märker vi tydligt på förbundet, säger Fanny Hemmingsson.

Sett till samhället i stort så visar en rapport från regeringens framtidskommission att antalet anställda i yrken som kräver minst treårig högskoleexamen ökade mellan 2001 och 2010 med 200 000 personer. Av dessa var 68 procent kvinnor. Samtidigt växte antalet kvinnliga chefer, inom alla yrken, från 31 till 42 procent under samma tid.

– Ser vi på civilekonomer så tror vi på att det kommer att innebära en positiv utveckling om fler kvinnor får mer makt i arbetslivet. Det ger fler kvinnor bättre jobb, mer ansvar och bättre löner vilket innebär en positiv utveckling för jämställdheten, säger Fanny Hemmingsson.

Arne Jernelöv, forskare och författare till bland annat boken Amazonia som förutspår att kvinnorna tar över arbetsmarknaden – givet utvecklingen på de högre utbildningarna – är inne på samma spår:

– Absolut tror jag att kvinnor på högre positioner banar väg. I dag ser varken flickor eller unga kvinnor att de inte kan nå en chefspost på grund av sitt kön. Att fler kvinnor blir chefer spelar också roll vid rekryteringen då vi omedvetet väljer människor som är mer lika oss själva. Sitter fler kvinnor och rekryterar får vi in fler kvinnor. Dessutom så är ofta många personer inblandade i rekryteringar i dag vilket gör att det blir svårare för en manlig vd att rekrytera män som han. De flesta manliga chefer i Sverige kan i dag föreställa sig kvinnor på dessa poster.

Läs också: Sju karriärnycklar för kvinnor

Det innebär att arbetslivet har kommit långt. SCB uppger att mellan 1950-talet och 1990-talet steg antalet kvinnor i förvärvsarbete totalt i Sverige från 30 procent till 75 procent år 1990, varav en halv miljon kvinnor gick ut i arbetslivet under 1960- och 1970-talen. Enligt Eurostat jobbade 78,3 procent av Sveriges arbetsföra kvinnor 2015.

Men hur långt är det kvar till att kvinnorna tar över och vad innebär det? Arne Jernelöv, forskare och författare till bland annat boken Amazonia, säger att inom tio år har Sverige nått en brytpunkt.

– Det går inte att säga exakt när vi nått jämställdhet, eftersom frågan kan brytas ner på flera delfrågor som att titta på vad för jämställdhet man vill uppnå. Är det när antalet individer är lika många inom ett område, är det när de tjänar lika mycket eller när man finns på lika många chefsposter? Ser man på förlagsbranschen exempelvis har kvinnor länge varit dominerande, vilket kanske är naturligt då flest kvinnor läser böcker. Ser vi däremot bland fysiker, matematiker och programmerare så ligger kvinnorna långt efter. Inom vissa områden har vi uppnått jämställdhet och förbi, inom andra har vi långt kvar. Men Sverige har nått en brytpunkt, beroende på genomslaget av de högre utbildningarna, om tio år, säger Arne Jernelöv.

Läs också: Det krävs av framtidens controller

SCB spår i sin prognos Könsstruktur per utbildning och yrke 1990–2030 att 51 procent av kvinnorna väntas ha en högskoleutbildning år 2030 mot 36 procent av männen. Flera jobb som i dag är mansdominerade kommer då att ha skiftat till att bli kvinnodominerade, som agronomer, arkitekter, jurister, teologer, läkare och – just det, ekonomer.

Men det finns en skillnad i yrkesinriktningar bland kvinnliga och manliga ekonomer:

– Tittar vi bara på civilekonomer så ser vi skillnader. Män återfinns oftare inom finans, en bransch som är mer osäker men ger högre löner. Kvinnor väljer oftare redovisning som är en tryggare bransch men med lägre löner. Samtidigt återfinns fler kvinnor bland marknadsförare, vilket inte är ett tryggt karriärval sett till branschens omstöpning, säger Fanny Hemmingsson.

Läs också: Marknadschefens comeback

Tidigare högstatusyrken har, då de blivit kvinnodominerade, tappat i prestige och i löneutveckling. Läraryrket är ett sådant exempel. Men Arne Jernelöv ser inte att kvinnodominansen i yrken som kräver högre utbildning kommer att försvaga dess status.

– Jag kan inte se några tendenser till att exempelvis läkaryrket blir ett lågstatusyrke. Ser man på läraryrket så har det sjunkit i status, men tittar du även på professorerna, som fortfarande till 80 procent är män, så har även de förlorat i prestige. Jag tror inte att förändringen från prestigearbete till lågstatusjobb beror på könsförskjutningen utan på något annat i samhället. Bland sjuksköterskor går trenden åt andra hållet, från att ha setts som ett kall som man inte behövde få betalt för så ökar nu lönerna för sjuksköterskor, om än från låga nivåer.

Läs också: Gott om jobb utanför storstäderna

* Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad enligt SCB.

Faktarutorna är hämtade från Universitetskanslersämbetets statistiska uppföljning för ekonomer.

 

Mer från:

Mer på civilekonomen.se