Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Sportiga chefer: nej tack till överviktiga

Sportiga chefer riskerar att skapa en exkluderande företagskultur där bara de som tränar passar in. Det visar en företagsekonomisk avhandling. Ett hälsosamt yttre spelar allt större roll vid rekryteringar och kan även påverka medarbetares löne- och karriärutveckling.

Hård träning och en hälsosam livsstil är ledord för många chefer. Dessutom kopplar de vältränade toppcheferna aktivt ihop vad de gör i privatlivet med sin identitet som ledare. Det visar avhandlingen ”Sweat is weakness leaving the body. A study on the self-presentational practice of sporty top managers in Sweden” av Janet Johansson på företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Janet Johansson.

– Förut när vi bedömde en bra chef så var det viktigt att de kunde leda på arbetsplatsen, de skulle vara bra själva på sitt jobb. Men nu ser vi att cheferna har börjat föra in livsstilsfaktorer för att bevisa att de är bra som ledare, säger Janet Johansson.

Men det stannar inte där. Träningshetsande chefer förmedlar gärna sin syn på en hälsosam livsstil till sin omvärld, inte minst till sina anställda.

– De sportiga chefer tenderar att definiera vad som är normen på arbetsplatsen enligt deras värdering. Normen är att alla ska träna, alla ska leva hälsosamt och alla ska se bra ut. De som inte gör det definieras som ”unfit” – de passar helt enkelt inte in och anses onormala.

Läs även: Chefen avgörande för varannan ung som söker jobb

Genom att definiera andra människor stärker de sin egen självbild. Många anser att träningsnormen är universell och använder den som moralisk kompass för hur andra är.

– Hur man ser ut och lever privat blir den nya faktorn för att inkludera och exkludera. Det påverkar vid till exempel rekryteringsprocesser, säger Janet Johansson.

Hon har intervjuat chefer som tydligt uttryckt att de inte kan tänka sig en överviktig människa på en hög position på arbetsplatsen.

– De vill inte rekrytera överviktiga människor eftersom många tror att duktiga människor brukar vara någon som inte bara kan kontrollera sitt jobb utan också sig själv genom att äta nyttigt och leva hälsosamt.

Läs även: Belonging och andra heta trender inom rekrytering

Henrietta Huzell.

Henrietta Huzell är inne på samma linje. Hon är lektor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat på estetiska krav i arbetslivet. Huzells slutsats är att en frisk, disciplinerad och lojal personal går före personal som säljer mer eller attraherar nya kunder. Ett hälsosamt yttre spelar en viktig roll när du söker jobb. Vi tillskriver egenskaper till ett visst utseende, det sker ibland slentrianmässigt och omedvetet i rekryteringssammanhang.

– Det finns en rad risker med det här, säger hon. Vi riskerar exempelvis att utsättas för en sämre löne- eller karriärutveckling baserat på preferenser som de facto inte har med jobbet att göra.

Att vara mycket fysiskt aktiv på sin fritid behöver heller inte korrelera med goda arbetsprestationer.

– Vi kan som arbetstagare därför känna oss tvingade att ljuga vid medarbetarsamtal om vår fritid för att bättre passa in i så kallade hälsokulturer på jobbet, säger Henrietta Huzell. 

Läs även: Oväntat få oroliga för digitaliseringen

Uppluckringen mellan fritid och arbete har skett gradvis och drivits på av teknikutvecklingen de senaste 15 åren.

– Uppluckringen har så kallade spill over-effekter. Det är inte bara gränserna när det gäller tid, plats och arbetsinnehåll som luckras upp. Även frågor om identitet, som till exempel när börjar och slutar jag att vara en representant för min arbetsgivare?

Janet Johansson hoppas att vi ska se på det här fenomenet med nya ögon nu och varnar för samhället vi kan komma att få om den här trenden går för långt.

– Vill vi ha ett perfekt samhälle där allt är jättevackert? Där alla snygga och hälsosamma människor har bra positioner medan de andra sorteras bort.

Läs även: Medarbetarna styr bilden av företaget

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se