Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Så får du andra att göra som du vill att de ska göra

Hur ofta har du inte önskat att du kunde styra chefens, kollegornas eller kundernas handlingar? En ny bok, Beteendedesign, förklarar stegvis hur det fungerar.

Beteendedesign av designern Arvid Janson och psykologen Niklas Laninge, handlar om att skapa förutsättningar för att andra människor ska göra som du vill, men att få dem att tro att det är deras eget val. Det kan handla om stora saker som att få en större målgrupp att köpa en produkt, att få medarbetarna mer lojala eller att få kollegorna att plocka upp efter sig i fikarummet. Oftast kan man komma långt med hjälp av positiv förstärkning, alltså helt vanlig uppmuntran och att låta medarbetarna vara med och bestämma.

Läs även: Därför fattar vi dåliga pengabeslut

Niklas Laninge och Arvid Jansson. Foto: Pressbild

När har jag som ledare nytta av att veta när jag kan styra beteenden?
– Jämt! Allt är ju beteenden, oavsett om du vill öka produktiviteten hos dina anställda, skapa ”bättre stämning” eller höja innovationsnivån så pratar vi om faktiska manér som du vill se mer eller mindre av. En grundläggande förståelse för varför vi människor gör som vi gör är därmed ett måste.

Läs också: Så kopplar du ihop hjärnorna i gruppen

När har jag som medarbetare nytta av det då?
– Av samma anledning – vill vi förändra andras och egna sätt att uppträda så måste vi känna till vad som styr beteenden och vilka tankefällor som de flesta tenderar att hamna i. Helt enkelt förstå hur du kan använda det för att göra visst uppförande lite enklare och ”mer aptitligt”.

Vad är beteendedesign då?
– Det består av flera pusselbitar: att kartlägga tankefel, att empiriskt ta sig an beteendeutmaningar, att styra beteenden och att problemlösa.

Är det etiskt att använda det på jobbet?
– Det är ett alternativ till striktare styrning som förbud och böter. Det är ett mer okej sätt att styra beteenden, men som fortfarande värnar om människors valfrihet.

Läs också: Alvesson – Våga ifrågasätt din arbetsplats

Beteendedesign av Arvid Jansson
och Niklas Laninge
(Natur Kultur).

För att få andra att göra som jag vill rekommenderar ni positiv förstärkning, men hur använder jag det på jobbet?
– Positiv förstärkning innebär kort och gott att det uppförande vars omedelbara konsekvenser är positiva kommer att ske igen. Om jag får en high-five av chefen när jag jobbar över kommer jag troligtvis att göra det igen, trots att min familj knappast ger mig stående ovationer när jag väl kommer hem. Principen är superkraftig och förklarar bland annat varför det är så lätt att fastna i att scrolla Instagram – det är ju så himla mysigt liksom.

Hur ska man tänka då?
– Som medarbetare eller chef bör du vara noga med vilka handlingar hos andra som du belönar. Ni kanske säger att ni värderar innovation och nytänkande men vad sker så fort en kollega ifrågasätter eller kommer med en galen idé? Möts den av beröm och intresse eller av suckar och sura miner? Min erfarenhet är att det sistnämnda är vanligare, vilket gör att just kreativa handlingar knappast kommer att öka.

Läs också: Hur ska jag få gruppen att fungera?

Ekonomipriset gör beteendeekonomi hett

Beteendeekonomi är ett hett ämne. Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas i år ut till den amerikanska professorn i beteendeekonomi Richard H Thaler. Han har skrivit flera böcker i ämnet, bland annat den internationella storsäljaren Nudge, prisade Misbehaving – The Making Of Behavioral Economics och The winners curse. På svenska finns bland annat Beslut och beteenden – att förutsäga det oförutsägbara (Volante).

Thaler har grundat teorin om nudging som visar att vi med hjälp av små puffar i rätt riktning lättare kan ta beslut. Han är också en av grundarna till forskningsområdet beteendefinans och har utvecklat analyser av ekonomiskt beslutsfattande med psykologiskt välgrundade antaganden.

Hans teorier om så kallad mental bokföring förklarar hur vi lättare fattar kortsiktiga beslut som för stunden är positiva, men som på lång sikt kan vara negativa. Han menar att vi helt enkelt skapar separata konton i våra medvetanden. Richard Thaler visar också hur så kallad förlustaversion och ägandeeffekter får oss att värdera saker vi själva äger högre än motsvarande saker i annans ägo.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se