Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Siri Helle ingår i psykologteamet Habitud, som ligger bakom handboken Ensam eller stark (Natur & Kultur). Foto: Gustav Gräll

Så blir arbetsklimatet mer rikt på feedback

Feedback är viktigt men svårt. Det är de flesta överens om. Men som med allt annat går det att öva för att bli bättre. I nya boken Ensam eller stark finns träningstips. Bli beteendedetektiv och var så specifik som möjligt, uppmanar Siri Helle.

Siri Helle är en av medlemmarna i konsultnätverket Habitud, som verkar under parollen ”Det psykologiska gymmet”. I höst släpps Ensam eller stark, en handbok i organisationspsykologi där Habitud-teamet delar med sig av handfasta träningstips för att skapa mer hälsosamma arbetsplatser.

Ensam eller stark (Natur & Kultur).

– Det är tråkigt att psykologin så ofta handlar om behandling och fokuserar på det sjuka. Fler psykologer borde jobba förebyggande. Alla sjukskrivningar och arbetsplatsproblem visar att folk behöver konkret hjälp, menar Siri Helle som medverkat till kapitlet om feedback.

Läs även: Nyttigt att leka på jobbet

Hon konstaterar att det finns två sätt att angripa frågan som båda kan bidra till att skapa en kultur där feedback blir till en naturlig del av vardagen på jobbet: Uppifrån på systemnivå och bottom-up på individnivå. Det första angreppssättet handlar om att skapa goda förutsättningar.

– Team debrief är en metod. Det är ett sätt att utvärdera arbetet och ge feedback på samarbetet i en grupp. Fokus ska inte ligga på den enskilda individen utan på individens roll i teamet. Centralt är att folk ser varandras arbete. Om alla bara sitter på sitt eget rum och jobbar separat är det svårt att komma på något att säga.

Läs även: Så fångas chefens uppmärksamhet

Det andra angreppssättet utgår från vad vi kan bidra med själva som individer. Allt ansvar ligger inte hos chefen.

– Vill man utveckla feedbackkulturen är ett sätt att själv börja ge mer feedback. En person kan bli drivande för hela teamet genom att både ge andra feedback och själv be om det. Löneförhöjning är jätteviktig feedback, men ibland har kollegorna bättre insyn i ens arbete än chefen och blir därför en viktig resurs.

Siri Helle. Foto: Gustav Gräll

I boken används belöningssystemet i ett av världens populäraste datorspel, Super Mario Bros, som utgångspunkt. Hur gör man för att det ska kännas lika belönande att arbeta mot målen på sin arbetsplats som att spela tv-spel? Använd vetenskapen kring hur en beteendeförändring går till och låt träningstipsen bottna i forskning, är Siri Helles slutsats.

Läs även: Baksidan med gamification

Många råd är generella (”Vi är inte så olika som vi tror. I grund och botten har vi samma mänskliga behov. Sedan kan uttrycken skilja sig åt, till exempel vill de flesta utvecklas men det är olika inom vad.”), men mycket handlar också om att ta reda på vad enskilda medarbetare motiveras av och att skapa grogrund för förebilder och lyckade exempel. Siri Helle uppmanar alla arbetsledare att bli beteendedetektiver.

– Ge återkopplingen direkt och anpassa feedbacken efter behoven hos mottagaren, avslutar hon.

Siri Helle

Ålder: 26 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Stort nätverk.
Utbildning: Psykologprogrammet, Stockholm universitet. Uppsatsen återstår.
Gör: Arbetar med psykologisk träning och verkar för att psykologisk kunskap ska finnas som del i en politisk policy. Tilldelats Lilla psykologpriset 2017.
Kuriosa: Skriver på en ”smart feelgoodroman”. Bränn alla broar handlar om en civilekonom som lever det perfekta livet, men ändå är olycklig och inte kan förstå varför.

Siri Helles feedbacktips

  1. Fokusera på beteenden – inte på egenskaper. Både muntlig och skriftlig feedback ska vara så specifik som möjligt. Säg inte: Sluta slarva. Säg i stället: Du behöver stavkontrollera dina rapporter innan du skickar iväg dem.
  2. Ge mer positiv än negativ feedback. Ha ett filter, man behöver inte säga allting som poppar upp i huvudet. Människor är inte mottagliga om de inte fått ett överskott av positiv feedback. Studier har visat att i väl fungerande arbetsgrupper är förhållandet tre positiva mot en negativ.
  3. Var konstruktiv. Siri Helle föredrar att prata om korrigerande feedback i stället för negativ kritik. När något känns fel ta upp det och prata om det. Poängen är att personen ska få veta vad som är bra och kunna fortsätta göra det bra och samtidigt bli medveten om var det finns utvecklingspotential.
  4. Ge feedback direkt. Ge återkopplingen direkt i stället för att vänta. Då blir det lättare att koppla ihop feedbacken med själva handlingen. Hellre regelbundna medarbetarsamtal än ett årligt samtal.
  5. Be själv om feedback. Det är lätt att tänka jag och andra vill ha mer feedback, varför får vi inte det? I stället kan man använda sig själv som verktyg för en förändring genom att visa intresse för andras synpunkter och öppna upp för ett mer feedbackrikt arbetsklimat.
  6. Öva. Feedback är som allting annat en färdighet. Om det känns svårt eller konstruerat är det ett tecken på att man behöver öva mer. Krysta inte fram en åsikt utan tänk till. För att feedback ska få effekt
    måste den kännas genuin.

ABC-modellen

I bokens kapitel om feedback refereras till ABC-modellen. A står för aktiverare, B för beteende och C för konsekvens. Tesen är att beteendet (B) styrs mer av det som kommer efter (C) än det som kommer före (A). Ändå är det vanligt att förlita sig mer på aktiverare i form av instruktioner, än på konsekvenser i form av uppföljning och feedback. I stället för att lägga allt fokus på att tjata om att barnens rum behöver städas så gäller det att uppmärksamma när det är fint och välstädat. På samma sätt gäller det att fånga upp när kollegerna på jobbet gör bra saker.

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se