Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Foto: Volante

Hundratusentals jobb försvinner – men få oroliga för digitaliseringen

Några kommer att skapa framtiden och några blir överkörda. Så sammanfattar nationalekonomen Stefan Fölster den digitala revolution som redan automatiserat bort flera hundratusentals jobb. Trots det är svenskarna inte särskilt oroliga för sina egna jobb, visar en undersökning.

Vilka är det då som blir vinnare och förlorare i digitaliseringsracet? Enligt Stefan Fölster, chef för tankesmedjan Reforminstitutet, handlar allt om hur duktiga vi är på att anpassa oss. På samma sätt som var fallet vid industrialiseringen. För många kommer de nya, smarta datorprogrammen att bli en hjälp i vardagen. För andra slår de ut jobben och för en tredje grupp skapas det nya spännnade arbetsmöjligheter. 

– På det stora hela har utvecklingen gynnat ekonomer, åtminstone akademiska ekonomer. Däremot ser vi en minskning för vissa ekonomjobb, som redovisningskonsulter, och den kan bli ännu mer dramatisk framöver, förklarade Fölster under Civilekonomernas digitaliseringskonferens i december.

Läs även: Så digitaliserade är olika branscher i Sverige

Redan under perioden 2006-2011 automatiserades 450 000 svenska jobb bort. Det motsvarar 2 procent av arbetstillfällena per år. Sverige har nu tio procent färre jobb i mellansegmentet. Däremot har det blivit fler höglöne- och låglönearbeten. Inom 20 år är vartannat yrke obsolet, spår Fölster. 

– Min poäng är att en ekonom kommer att leva i en omvärld med väldigt stora förändringar. Förmodligen större än vad vi sett hittills. 

I sin nya bok Framtidens jobb går Stefan Fölster och hans medförfattare, KTH-doktorn Nima Sanandaji, mer in i detalj av hur den teknikdrivna omställningen påverkar framtidens ekonomjobb. Enligt författarna finns det i dag cirka 375 000 personer som jobbar inom ekonomiområdet. Hade antalet jobb vuxit i lika snabb takt som resten av arbetsmarknaden så skulle det ha funnits nästan 13 000 fler ekonomjobb. Framför allt är det administrations- och assistentjobb som försvunnit. Skrivmaskinen och persondatorn var två revolutionerande innovationer som trängde undan många enklare, mer monotona, kontorsuppgifter. Fölster och Sanandaji konstaterar att de smarta datorprogrammen kommer att få samma effekt. 

Läs även: Fyra trender för framtiden

Ändå tycks oron för digitalisering, automatisering, robotisering och artificiell intelligens högst begränsad bland gemene man. Åtminstone om man får tro en färsk undersökning från IT-företaget Centric. Bara var tionde svensk, eller 8,4 procent för att vara exakt, tror att digitaliseringen kommer att leda till att de själva förlorar arbetet. Tre av fyra, eller 73,4 procent, är inte oroliga för sina jobb medan resten svarar att de inte vet. Yngre är betydligt mer oroliga än äldre. Likaså är privatanställda mer oroliga än anställda inom offentlig förvaltning.

– Rädslan för robotiseringen är mindre än vad vi har trott. Jag tror dock att många ser digitaliseringen och AI som verktyg för att utveckla de tjänster som redan i dag hanteras av maskiner, exempelvis banktjänster och andra webbaserade tjänster, säger Klas Bonde, vd för Centric Professionals.

Läs även: Så skapas nya affärer med Big data

Samtidigt som massor av jobb automatiseras bort, inte minst sådana som är kopplade till administrativa processer, så uppstår nya typer av arbetsuppgifter som kommer att paketeras på helt nya sätt och med nya yrkestitlar. Uppdragsplanerare, upphandlingscontroller och kommunikatörer, är några exempel på kontorsjobb som redan ökar och blir mer diversifierade. Kombinationen ekonomi och juridiska kunskaper tillsammans med digitaliseringskompetens kommer att bli särskilt eftertraktad, sammanfattar Stefan Fölster.

– AI kommer starkt och är en begynnande modevåg på forskningskonferenser med nationalekonomer som använder självlärande datorer för att analysera data. Det kommer att bli jättestort även för företagsekonomer. Digitalt entreprenörskap är också självklart liksom digital verksamhetsutveckling. Att detta blir viktigt tycker jag mig kunna se redan nu när jag tittar på MBA-utbildningarna i USA, som ligger lite före oss.

Generalister får det betydligt svårare i framtiden och kommer hellre förr än senare att behöva specialisera sig. Stefan Fölster räknar med en ökad efterfrågan på kompetensutveckling och mer specialiserade ekonomutbildningar inom bland annat business analytics, Big data, kvantitativa metoder inom finans och så vidare. 

– Det kommer att bli en snabb ökad efterfrågan på MBA-utbildningar online. 

Läs även: MBA – fyra tips inför vidareutbildningen

Fakta

Nationalekonomen Stefan Fölster har skrivit boken Framtidens jobb (Volante) tillsammans med KTH-doktorn Nima Sanandaji. Läs mer om den nya boken här.

Mer från:

Mer på civilekonomen.se