Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn
Foto: Istock

De vanligaste frågorna – och svaren – för utbytesstudenter

USA och Australien, och gärna då de högre rankade universiteten, är populärast bland ekonomstudenter som vill plugga en termin utomlands. Även England står högt i kurs om det handlar om en master, enligt Study Abroads vd Lars Garvik.

Study Abroad är specialiserade på utlandsstudier på akademisk nivå och kan erbjuda kostnadsfri rådgivning tack vare finansiering från utländska universitet. Här svarar vd Lars Garvik på några av de vanligaste frågorna från studenterna.

Kan jag tillgodoräkna mig studierna hemma i Sverige?
– Vissa hemuniversitet har specifika krav, andra är mer flexibla. Det går inte att säga generellt vad som gäller för olika universitet eftersom det också kan skilja sig mellan olika fakulteter. Det viktigaste är att kolla i förväg att studierna är validerade och godkända i Sverige. Men inom ekonomi är det generellt inget problem.

Läs också: Att skillnaden var så stor var jag inte beredd på

Är jag ute i tillräckligt god tid?
– Det går att söka ganska tätt inpå om man åker på egen hand. Men vill man få en kostnadsfri plats som utbytesstudent så behöver man börja planera nästan ett år i förväg.

Hur ansöker jag?
– Det är olika processer för olika universitet. Handlar det om ett utbyte kan man ansöka via sitt hemuniversitet. Vill man söka på egen hand, och få det tillgodoräknat, bör man ta hjälp av någon organisation. Det finns bra hjälp att få som är kostnadsfri. Generellt är det lättare om det är en termin eller master, än direkt på kandidatnivå, men om man studerat ekonomi i Sverige är många utländska universitet öppna även för den typen av studenter.

Finns det andra alternativ än enterminskurser?
– Varför inte välja åtta veckors studier i New York följt av åtta veckors praktik på Manhattan? De som väljer det får avancerad praktik på jättestora bolag som universiteten samarbetar med. Det passar inte alla, men det är bra att känna till alternativen.

Läs också: Hon finansierade vidareutbildningen med stipendium

Hur finansierar jag utbildningen?
– Du får göra en kostnadskalkyl och se om du behöver lägga till egna pengar, men vanligtvis kan man finansiera kostnaderna med bidrag och lån från CSN. På det flesta universitet finns det även stipendier att söka och chanserna att få ett stipendium är större utomlands än i Sverige. Hur stor hänsyn man tar till levnadskostnaderna brukar bero på utbildningslängd. Handlar det om ett halvår eller år är man ofta mer villig att investera mer pengar under den perioden. Handlar det om en hel master spelar levnadskostnaderna större roll i beslutet.

”Jag tycker att man ska ta chansen och leva studentlivet till fullo. Det är inte bara det akademiska som räknas utan även upplevelsen runt omkring.”

Hur löser jag boendet?
– Studentboenden finns, men privat boende är oftast mycket billigare och det är inte samma bostadsbrist i andra länder som i Sverige. Är man lite kall och bor den första veckan på ett billigt hotell så brukar boendet lösa sig. Det är ingen risk att du går miste om studentlivet för att du bor privat, det händer så mycket oavsett om du bor på campus eller inte.

Läs också: Ekonomi populärast vid studier utomlands

Mest sökta ämneskategorier

HT 2016–VT 2017, antal sidvisningar:
Ekonomi 12,7%
Språk/språkvetenskap 11,4%
Vård/omsorg 9,9%
Media/information 7,1%
Estetiska utbildningar 6,6%

Källa: Studentum.se

Mer från: ,

Mer på civilekonomen.se