Den här webbplatsen använder cookies. Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Godkänn

Är du en mobbare utan att veta om det?

Är stämningen ”rå men hjärtlig” på jobbet? Tycker verkligen alla att den är hjärtlig – eller har din arbetsplats problem med mobbning? Du kanske till och med är en av dem som mobbas, eller mobbar.

Saco larmade i höstas om att en av fem akademiker upplevt att de mobbats eller trakasserats på sitt jobb under det senaste året. Siffror från Arbetsmiljöverket visar att en av nio arbetstagare i Sverige utsätts för mobbning på arbetsplatsen.

Läs också: Var femte akademiker jobbmobbas

– Mobbare kan man vara på olika sätt. Den som medvetet jobbar för att få bort en person från arbetsplatsen är medveten om sina handlingar. Det kan vara företagskultur som beskrivs som ”rå men hjärtlig”, ”det sitter i väggarna” eller ”så har vi alltid gjort”. Du själv är kanske en passiv mobbare för att du är omedveten om att du skadar en annan människa eller så kanske du ser vad som pågår, men inte vet vad du ska göra åt saken, säger Stefan Blomberg.

Han är legitimerad organisationspsykolog, doktorand och områdesansvarig för Arbets- och organisationspsykologi vid Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Linköping. Han är också författare till boken Mobbning på jobbet – uttryck och åtgärder.

Läs också: Psykopaten – en fara för hela arbetsplatsen

Om du drabbas av mobbning så har din arbetsgivare en skyldighet att göra en allvarlighetsbedömning. Blir du sjukskriven på grund av mobbning så kräver lagen att arbetsgivaren omgående startar en noggrann utredning.

– De flesta arbetsgivare har dålig kunskap om utredningsplikten och om hur skarpa kraven är från Arbetsmiljöverket. Som chef ska man direkt kontakta HR. Det ska finnas en handlingsplan som är individuellt anpassad till din arbetsplats, säger Stefan Blomberg.

Han förordar heterogena grupper. Homogena grupper ger ofta fina siffror på medarbetarundersökningar för majoriteten, men det fåtal som inte trivs riskerar att bli mobbade. Lyfter man blicken och ser på storpolitik så är det enkelt att se. Ryssland och USA är utmärkta exempel på länder som jobbar för ett starkt vi och dom. Man skapar en stark känsla av samhörighet för gruppmedlemmarna – genom att utse en syndabock ökar sammanhållningen än mer.

– När syndabocken åkt ut ersätts den snabbt av nästa i en aldrig sinande ström. Där behöver ett starkt ledarskap gå in och kräva rättning, omplacera, splittra grupper, sätta stopp på syndabocksprocessen och jobba förebyggande. Man måste staka ut gränser för vad som är rätt och vad som är fel. Det gå inte att komma med vaga processer om värdegrund och att vi inte snackar skit om varandra, säger Stefan Blomberg.

Läs också: Så sätts näthataren på plats

En statlig utredning från år 1999 visade att mellan 100 och 300 personer årligen tar sina liv till följd av mobbning på sin arbetsplats. Antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa till följd av mobbning fördubblades mellan år 2010 och 2014 – från 600 anmälningar till drygt 1 150, enligt Försäkringskassan. Det är ingen skillnad mellan könen i hur stor risken är att bli utsatt för mobbning. Däremot visar en studie vid Århus och Köpenhamns universitet att kvinnor i större utsträckning än män blir långtidssjukskrivna eller tar antidepressiva läkemedel när de mobbas. Män väljer att bita ihop eller byta jobb.

Enligt Stefan Blomberg så är det vanligaste vid mobbning att den utsatta lämnar arbetsplatsen eftersom de mår så dåligt av det som hänt.

– Offentlig sektor pekas ofta ut som drabbade arbetsplatser. Men alla stora, byråkratiska, trögstyrda organisationer med få chefer har en ökad risk för att mobbning ska uppstå – privata såväl som skattefinansierade. Privata arbetsgivare kanske är lite bättre på att hantera mobbning då de vet vad det kostar – mobbning kan göra att verksamheten går i stöpet.

Läs också: Ekonomer är oftare psykopater

Det här är mobbning

Systematiska, över tid utförda handlingar där den som drabbas har svårt att försvara sig. Försöker du få stopp på det så förvärras det ofta. Såväl medarbetare som chefer drabbas av mobbning.

Kränkningar är enskilda händelser utan samband och vid få tillfällen.

Tre tips för en mobbningsfri arbetsplats:

För dig som är utsatt:
1)  Säg ifrån så tidigt som möjligt för att begränsa skadan. Förklara tydligt vad du tycker är okej och inte. Sök stöd i kollegor och vänd dig till din chef. Om det är din chef som utsätter dig, vänd dig till HR, skyddsombud eller ditt fackförbund. Fundera över om du tror att organisationen kan hantera situationen. Om du märker att mobbningen eskalerar när du gjort detta så är du på en farlig arbetsplats. Byt arbetsgivare eller lämna arbetsgivaren så fort du kan.

För att få hjälp från facket, kontakta: ombudsman@civilekonomerna.se.

För dig som har en kollega som är utsatt:
2) Ställ dig vid sidan om den kollega som utsätts och säg ifrån. Lyft frågan gemensamt, sök stöd i andra kollegor. Uppmärksamma chefer eller HR.
Ditt stöd kan vara helt avgörande för att den som mobbas ska orka. När det uppstår skitsnack, var tydlig och säg att du inte vill prata så om andra. Se upp med att bli medlöpare; chefer som mobbar försöker ofta få med sig andra.

För dig som är ledare på en arbetsplats där mobbning förekommer:
3) Chefens actionlista är att lyssna, ge stöd, ta tag i problemet, sätta gränser och agera. Som ledare är det värsta du kan göra att ducka och ”låta gå”. Att som chef ge stöd till en som mobbas är betydelsefullt.

Mer från: , ,

Mer på civilekonomen.se